Hello my friends, vet att jag har haft en REJÄL bloggpaus på 2 mån? Anledningen till detta var att jag har haft mindre tid och ork för att verkligen sätta mig ner och blogga. Det är så mkt plugg och framtidstänkande nuförtiden som tar mycket av min tid. Men samtidigt är det ändå det som fick mig att komma ihåg min blogg - allt tänkande. Det är på kvällarna/nätterna jag sitter uppe och är allmänt tankspridd. Det är då jag analyserar min dag, alla händelser, föreläsningar i skolan, framtid, problem.

Jag är en drömmare, det har mina lärare alltid sagt, samt släkt. Jag kan enkelt drömma mig bort till en annan plats ( vilket gör att jag kan ha svåt att konsentrera mig på vissa saker, t.ex föreläsning eller film)Jag kunde förut fantisera och komma på olika "scener" och "berättelser" i mitt huvud, och jag var helt säker på att jag antingen skulle bli sångerska/skådis/författare eller regissör. Jag hade en tjock röd bok där jag samlade alla mina berättelse, och min huvudsyssla var just att skriva.
Det roliga är att jag inte har förändrats ett dugg, eller jag har förändrats mycket, men inte på den fronten.
Jag måste på något sätt ta tag i denna sida av mig, och antingen försöka få bort den eller utveckla och verkligen skapa använding av den. Jag har försökt, och känt att jag till och från lyckats. För det är inte lätt att bara vara en drömmare nu när man är äldre, man kan inte längre leka och fantisera. Det är nu man ska jobba, använda sig av sina bästa sidor. Jag vet, att kreativitet är en av vägarna för framgång. Finns många vägar, men det är den vägen som tilltalar mig mest. Den väger som passar mig mest. Den vägen som jag vet, kan ta mig någonstans. Vet inte vad jag vill få ut av det här inlägget.. men det är som sagt bara tankar.

Det är tuffa tider för en drömmare - Per Gessle